Conjugaison du verbe Stronker

Temps disponibles

Infinitif

Infinitif Présent

stronker

Indicatif

Présent

1s stronke
2s stronkes
3s stronke
1p stronkons
2p stronkez
3p stronkent

Imparfait

1s stronkais
2s stronkais
3s stronkait
1p stronkions
2p stronkiez
3p stronkaient

Futur

1s stronkerai
2s stronkeras
3s stronkera
1p stronkerons
2p stronkerez
3p stronkeront

Passé Simple

1s stronkai
2s stronkas
3s stronka
1p stronkâmes
2p stronkâtes
3p stronkèrent

Conditionnel

Présent

1s stronkerais
2s stronkerais
3s stronkerait
1p stronkerions
2p stronkeriez
3p stronkeraient

Subjonctif

Présent

1s stronke
2s stronkes
3s stronke
1p stronkions
2p stronkiez
3p stronkent

Imparfait

1s stronkasse
2s stronkasses
3s stronkât
1p stronkassions
2p stronkassiez
3p stronkassent

Imperatif

Imperatif Présent

2s stronke
1p stronkons
2p stronkez

Participe

Participe Présent

stronkant

Participe Passé

ms stronké
mp stronkés
fs stronkée
fp stronkées
STRONKER
pêcheNiveau 5 (Avancé)

▪ Sens : amorcer avec stronke

  • « Le pêcheur s~, s~ les poissons. »