Conjugaison du verbe étranger

Temps disponibles

Infinitif

Infinitif Présent

étranger

Indicatif

Présent

je étrange
tu étranges
il / elle étrange
nous étrangeons
vous étrangez
ils / elles étrangent

Imparfait

je étrangeais
tu étrangeais
il / elle étrangeait
nous étrangions
vous étrangiez
ils / elles étrangeaient

Futur

je étrangerai
tu étrangeras
il / elle étrangera
nous étrangerons
vous étrangerez
ils / elles étrangeront

Passé Simple

je étrangeai
tu étrangeas
il / elle étrangea
nous étrangeâmes
vous étrangeâtes
ils / elles étrangèrent

Conditionnel

Présent

je étrangerais
tu étrangerais
il / elle étrangerait
nous étrangerions
vous étrangeriez
ils / elles étrangeraient

Subjonctif

Présent

je étrange
tu étranges
il / elle étrange
nous étrangions
vous étrangiez
ils / elles étrangent

Imparfait

je étrangeasse
tu étrangeasses
il / elle étrangeât
nous étrangeassions
vous étrangeassiez
ils / elles étrangeassent

Imperatif

Imperatif Présent

tu étrange
nous étrangeons
vous étrangez

Participe

Participe Présent

étrangeant

Participe Passé

ms étrangé
mp étrangés
fs étrangée
fp étrangées
éTRANGER
chasseNiveau 6 (Avancé)

▪ Sens : écarter, éloigner

  • « Le chasseur é~ du bois le gibier. »